Josefin - en blogg om allt och lite till

♥Hejsan Hoppsan :D



Jag vet att det har varit dåligt med bloggningen på senaste tiden..  Men nu med skolan och allt så har jag ingen tid över... Jaja, det finns inte så mycket att göra åt saken.. Får väll överleva utan ett socialliv ett tag då... 


Den största katastrofen på länge är att min dator har raderat alla mina bilder och dokument! Helt otroligt! Alla filmer och all musik jag hade där är också borta... sorgligt och sant.




 Jag tänkte att nu mitt i all stress, kan en bra viloposition komma väl till hands! 

 


Yoga : Barnets position.





Man sätter sig ner på knä, senan lutar man sig sakta framåt, tills pannan ligger mot golvet. Armarna ska ligga längs med kroppen, händerna brevid fötterna.

Efter man har legat så här och bara andats en stund kan man (om man vill) sakta "rulla" över på "jässan" (gumpen pekar mot taket, benen är fortfarande i golvet) och sedan "rulla" lite lätt uppe på huvudet, ungefär som att massera jässan. Undvik att lägga för stor vikt på nacken! Om man är öm på jässan så tyder det på att man har stressat.



Ha det bäst! // josefin <3

BYE BYE SKÅNE!    ; D

I morgon natt bär det av! Iallafall för mig, Akke och Mamma. Pappa och farmor åker senare på morgonen ;D
Det ska bli skönt att komma här i från ett tag, det är inte det att jag inte gilla hemtrakten, men en liten paus skadar inte..

Vad kommer hända sen?


Snart börjar skolan igen. Det är mitt sista år på den skolan jag går på nu.. Det är sorligt för mig eftersom jag har svårt för att släppa taget. Jag menar de flesta av mina kompisar har jag växt upp med och kännt ända sen dagis, sen jag var 1 år. Jag har kännt dem hela mitt liv, och nu förvninner de? Hela mitt liv slits sönder. Allt det jag vet och har nu kommer snart att vara borta? Allt  kommer ryckas skoningslöst från mina armar, och jag har svårt att inse att jag inte kan göra så mycket åt min situation.
- Men varför måste det vara så svårt! ? Det gör så ont! Jag känner det redan, hur kommer det då kännas när det sker?

För att förklara hur jag tänker så ligger det till så här :

För mig är det som att säga farväl till mitt liv och mina kompisar.  Jag säger ju inte farväl till mina tajtaste vänner, utan mer  till dem jag träffar varje dag när jag är i skolan. De som får mig att känna mig lite glad över att gå dit varje dag. För även om jag inte kommer jätte bra överrens med alla så tycker jag ändå jätte mycket om dem. Jag har ju ändå växt upp och utvecklats med dem. Det är lite tack vara dem som jag är den jag är idag. De har vatt med och format mitt  "JAG". Så även om saker som  hände i det förflutna känndes hämskt då, så måste säga att jag är tacksam för det mesta i dag. (Inte allt, män det mesta) Det är dags att släppa det förfluta och börja förlåta, ingen mår bra av att gå och vara upprörd eller arg över något som hände för länge sen. Man kan inte vara arg för alltid. Eller? - "What don't kill you make's you stronger"  ? 

Hejdå för sista gången..? HELL NO!


Men dagen kommer närmare då det är dags att säga Hejdå för sista gången..  Nä, inte för allra sisa gången, för man kommer ju ha återträffar senare i livet. Men det kommer ändå hinna gå 5 - 10 år innan man ser alla igen. och på den tiden kommer mycket hinna hända.
Men hur kommer det att kännas när inget är som det brukar? Det som är nu, ja allt det jag har nu är allt det jag vet. Jag vet inte vad som kommer hända sen, jag kan ju inte spå framtiden.. Och när det försvinner, allt det jag vet och har, vad finns då kvar? Ett tomt skal? (Inte ett tomt skal, för jag är inget tomt skal! HAHA xD Det ska gudarna veta ;D) Men Kommer jag att klara detta..? Jag har så mycket som snurrar runt i mitt huvud just nu. Så många frågor som ännu inte fått några svar.. Detta är den svåraste och mest hjärtkrossande situationen som jag varit med om i hela mitt liv, och ändå är det inte förräns om ett år som det kommer inträffa.. 

- Man måste tänka frammåt, man kan inte bara tänka och leva i nuet hela tiden. Brukar jag alltid säga.
Men nu vill jag inte tänka frammåt, jag vill faktiskt bara leva i nuet, för en gångs skull. Denna tiden kommer aldrig i gen. Det är därför jag vill nu. För vad jag vet just nu är att jag finns och lever just exakt NU, jag vet inte vad som händer sen, efter döden..  Ett svårt år väntar mig. Ett tufft år med mycket lycka, glädje och sorg. Men i slutändan, kommer jag kunna känna av lyckan och gländjen som jag funnit eller kommer sorgen blocka det? Det återstår att se.. Jag måste be och hoppas på att allt löser sig. Och förhoppningsvis gör det de också! 



Much love and many hugs from a confused Josefin.


- Detta är det jag kommer fundera på och lösa under min semester.  jag ska även kopla av och ha roligt!




Ha det bäst!  ;D

Då bär det snart av till min frihetsort, de djupa skogarna i östergötland!  Detta året ska jag få lugn och ro i hela två veckor! Ni förstår inte hur glad jag är för detta! Jaja, jag har haft sommarlov i ett antal veckor nu, men det betyder inte att jag har slappnat av och fått frid i sinnet.. Men det blir det snart ändring på! :D  Förhoppningsvis blir det många fina bilder som jag kan publisera! Men får väl se hur det blir.


Ha en super nice helg!  



Många kramar; Josefin ♥


Nu publicerar jag min förasta engentagna bild!
(Tagna med mobilkamera)

En fin grön bild som är tagen i rörelse. Fotograf: Jag!






 The Sky.



 A Flower.



 I'm standing by the road.



  Mitt minne, Min konfirmation.


- Don't you ever forget; "You are the wind beneath my wings"  Citat dedikerat till; Min Familj Och Mina Vänner, Som Jag Älskar Över Allt Annat.

Nä nu slutar vi tänka så! Some happy thoughts people! Låt oss inte oroa oss i onödan. Vi tar det när det kommer i stället. Annars går man bara och är ledsen hela tiden och det är ju inte meningen! Jag skrev bara inlägget (The unknown. Hur accepterar man livets gång?) för att berätta hur jag känner. Ibland behöver man bara berätta saker för någon. Och denna gången var det ni jag berättade det för. Men nu fokuserar vi på det bra i livet och saker som gör en lycklig.


Vad gör dig lycklig?


Låt mig demonstrera några bilder som representerar saker som gör mig lycklig!




   

Barn som skrattar och ler  :)



Two people in lovee ;) <3                   (love is in the air!)







Katter, kattungar och kärleken mellan kattungar och kattmamman. Dom är bara såååå söta!

På måndag är det min födelsedag! 15 år av mitt liv har nu gått... det är inte klokt, det känns som om jag fyllde 10 alldeles nyligen. Tiden går helt galet för fort!
Ångrar jag något jag har gjort/inte gjort under dessa 15 år? Absolut. Men vad ska man göra? får skylla på att man var liten och inte visste vad man gjorde.. jaja, livet går vidare. Precis det. Precis exakt den meningen och allt som har med livets gång och döden att göra får det att knyta sig i magen på mig och bilda en klump i halsen. Jag tål inte att tänka för mycket på framtiden.. Och på "The unknown". För hur jag än gör, hur mycket jag än önskar att allt föralltid förblir som det är nu, så kommer det aldrig bli så, för hur jag än gör, hur mycket jag än önskar, så fortsätter tiden ändå att gå. och när tiden går så åldras man, och olika saker hiner hända, saker man önskar aldrig skulle hända. Men måste häjda mina tankar..
För mycket tänkande kan leda till döds ångest och oro inför "The unknown". Hur ska man kunna leva i frid om man är som jag och för det mesta måste ha koll på allting? Jag kan ju inte veta och ha koll på det som ingen vet, vad som verkligen händer efter man har dött...? Visserligen tror jag på andar, men jag vet inte om man får fler liv, lever samma liv igen, eller vad som igentligen kommer hända..? För förr eller senare så händer det. Ens närmaste kommer att dö, hur kommer jag att kunna hantera detta? Jag kommer bryta i hop. Jag älskar min familj och mina vänner så obeskrivligt mycket!  Please don't take them away! I don't wanna be alone! Men ingen vill ju det.. och jag förstår det, eftersom jag själv känner så.

  
Some times, I juste lye awake at night thinking about it. Then i cry myselfe to sleep.

Då var det Onsdag igen, inte för att jag klagar precis, för onsdag är veckans bästa dag! Vet ni inte vad som hände på Onsdagar!? Kl 22.00 på tv 3 är det Prjodject Runaway! Jag bara älskar detta program! I förra veckans avsnitt gjordes några riktigt fina outfitts! Där fanns ju de som inte gjorde så bra i från sig, men det gjorde inget för det gjorde bara att de andra plaggen glänste mer! I juste Love it Love it Love it!!!


Här är förra veckans vinnare!




Outfitten var mycket välgjord och extremt chic!

Minisemestern blev lite längre än väntat. Vi beslöt oss för att stanna över en natt till! =D
Det var riktigt skönt att vara borta några dagar! Och vi hade jätte kul! Skrattade oavbrutet xD  Till och med när vi badade, mamma filmade mig och Natta när vi skulle ge oss på att göra dubbel kullerbyttor i vattnet, sånna som man håller i varandras anklar och sedan slår runt tillsammans.. Ja, precis det skulle vi göra I VATTNET. 
HAHA ni kan ju tänka er hur bra det gick.......... inge vidare, men kul hade vi i allafall!

När vi då skulle försöka detta med kullerbytorna så skrattade jag så mycket att jag inte kunde andas. När det då var min tur att åka ner i vattnet, hann jag inte ta luft. och något vidare snabbt gjorde vi det inte i heller så man höll på och dö när man va under vattnet! NOT så smart helt enkelt! xD  Men detta är bara en av det tusentals knasiga saker som jag och natta har hittat på, så det är vi i ett nötskal. skulle gäran säga att man vänjer sig vid våra knasigheter men så är det inte! HAHA!  lite smått galna kanske ? xD

Ha det bäst!



Kramar josefin♥

Ja seg som jag är så är det en sen uppdatering om hur det gick på Anna Book konserten. Men bättre sent än aldrig..?

Ja när vi först kom dit så hade Anna Book inte kommit än, men efter ett tag dök hon upp. När vi hade "rast" och alla stod och snacka, kom hon insmygandes. Jag märkte att hon kom, men visste inte hur jag skulle reagera.. Så jag bara stod där som ett fån och låssades att jag inte hade sätt henne. Men det var inte bara jag som gjorde så, utan alla andra också. Iallafall till en början, sen "vågade" folk gå fram och hälsa. Själv hann jag inte prata med henne något vidare, men hon skrattade och såg glad ut hela tiden.

Sen började genrepet men Anna. Vi stod där och väntade på att vi skulle börja, och då sa hon plötsligt : Skulle vi sjunga dessa sångerna? Det va länge sen, jag kommer inte i håg texterna! 
Då började alla mumla och undrade vad som skulle hända nu, för vår sånglärare hade berättat att hon hade skickat ett e-mail till Annas manager där det stod skrivet vilka sånger som skulle sjungas. Och ändå kunde hon inte texterna!? Men det löste sig, hon gick i väg och började memorera låt texterna.

När hon kom tillbaka så höll vi på att repatera olika sånger, och hon lyssnade. När det var dags för ABC så började hon gråta när vi sjöng.. Hon berättade snyftande att det var för att vi sjöng så vackert! Vi blev rörda allihop och fortsatte sjunga. 


IN ACTION!

När själva konserten började var alla väldigt nervösa, även jag. Med all rätt får jag säga! För när man kickade ut så såg man att det var fullproppat med folk! Mer än 600 biljetter hade sålds! 
När vi vandrade ut på ett led och ställde oss på våra platser så lungnade sig nerverna, anledningen till att mina nerver lungnades var att jag blev bländad av lampor, så jag såg knappt publiken! Alltså  jag såg inte hur mycket människor där var :D

Vi sjöng våra sånger, orkestern spelade sin musik och allt gick som planerat.. Ända tills det var M som skulle sjunga en duett med Anna. Hon sjöng fel flera gånger vilket gjorde M upprörd och förvirrad. Men M räddade det hela med glada och flörtande blickar till publiken fick jag senare höra. Vilken tur! Bra gjort M!

Sen var det ännu en insident, Anna sa att hon vill sjunga en sång till minnet av Engla som man tidigare fått bekräftat var död... (vila i frid Engla.!)

När Anna skulle sjunga kunde man höra att hon blev "grötig" i halsen. Hon var upprörd. När hon sjöng började hon gråta ännu en gång och publiken blev känslosam. Det var svårt att stå där framme när det blev så ledsamt, för man kunde ju inte gärna  börja gråta precis...  Men Förutom den nära katastrofala duetten,  blev konserten en succe! Det är vi alla väldigt glada över!

Det blev en dag jag aldrig glömmer!


Ha det bra! :D 


 Kramar Josefin♥

                        


Någon annan som är helt tokig i prodject Runaway!? Jag blir inspirerad och tycker för det mesta att designernas plagg antingen är väldigt intressanta, eller fina. Ïbland till och med både och! :D
 
Jag ska i allafall kolla på det på Onsdag! LÄNGTAR!


Gooo kväll ;D                                          Josefin♥

Fotograf: står det inte på bilden, så kan man ju aldrig veta när man hittar bilder på google... Men vackra är dem iallafall ;)


Ps: jag ska fundera på om jag ska publicera några av mina bilder, som jag själv har tagit.. vi får väll se ;)


Ha De Göööt ;)     Josefin♥

Jag tänkte ge er ett litet sommar tips!


Ni vill säkert precis som jag ha kvar sommar brännan så länge som möjligt. eller? i sånnafall kanske du borde ta till dig mitt tips?

För att kunna maxa tiden med brännan, ska man använda solskydd. Japp precis som dom säger på tv, i solskydds reklamen; Undvik att bränna dig, och behåll sommarbrännan så länge som möjligt. =0)

Hejsan allihopa!
 
jo jag vet att jag har sagt det förut. men jag säger det igen! Har hittat inspiration och kommer äntligen börja blogga igen! Men om det blir uppdateringar varje dag kan jag inte lova, för när jag går i skolan har jag knappt tid med något annat än läxor.. för att ni ska förstå vad jag menar så ska berätta hur en typisk måndag ser ut för mig.. 
Jag går upp kl 06.00 för att hinna med bussen 07.30, jag är väldigt seg på morgonen! även om jag har 1 och en halv timme på mig att göra mig i ordning och äta frukust så måste jag nästa alltid springa till bussen...
 kl 08.00 är jag i skolan som börjar 08.10.
Skolan slutar igen kl 15.00, och bussen går hem kl 15.10. Är hemma ca 15.30, då pustar jag ut och slänger mig i soffan.
 kl 16.00 går jag ut och går med min vovve och är hemma igen ca kl 17.00. 
Då hjälper jag mamma med salladen och maten är klar ca 17.30. vi äter tills ca 18.00 och efter det är det dags för läxor, som man iprincip har varje j*vla dag. (ursäkta språket)
Jag gör läxan så länge som det behövs, oftast tar det 2-3 timmar, det beror på hur mycket läxa jag har.. och då är kl 21.00. Vid detta laget är jag helt slut, så jag kasstar mig trött som alltid i soffan och kollar lite på tv.
Vid 22.00 går jag och borstar tänderna och tar bort sminket, sen är det dags för sängen ca 22.30. Så är det nästan varje dag för mig, så jag orkar inte blogga och har ingen tid över till det. Ja man skulle kunna göra det på helgen, men det är den enda gången som man kan slappna av och träffa kompisar... så det blir ju som det blir.
 Då tänkte jag; Nu när det är sommarlov så kan jag passa på att blogga lite! men icke. jag har vatt och badat och träffat kompisar, sen har jag inte orkat göra så mycket mer. Men jag ska värkligen anstränga mig att både orka och att hitta tid att skriva ett inlägg!

Ha det bäst ;)




* Hur ser en typisk måndag, eller vilken dag som helst i veckan ut för dig?
Skriv gärna en kommentar eller/och skriv om det på din blogg! Skriv om en typisk dag för dig vet jag! =0)



Många sommmmmmmmmmriga kramar  Josefin♥